självömnkan
tänk va man ´kan tycka synd om sej själv ibland. det är egentligen ganska onödigt. man tänker på allt man missat i livet, allt man kunnat göra annorlunda och allt man kanske kommer att göra någongång. Man ångrar sina misstag och vill ha massa ogjort och osagt.
saken är ju sedan den att man känner ånger, blir deppig, känner sej misslyckad osv. vilket gör att man (iaf jag) inte orkar bry sej om framtiden, man orkar inte engagera sej och blir bara skit ändå.
Allt blir en dum cirkel. Eller är de bara jag som fattar va ja menar?
Living example:
Jag har skrivit en bok mef Katta. Vi måste sälja 100 böcker innan 19 maj. vår försäljning går trögt som fan då har säkert mer än hälften kvar. jag börjar ge upp. Bokhandlarna vill inte köpa in boken, en tidning ville inte skriva om oss. Vi får positiv feedback av de som läst, mén allt blir ändå bara skit. ja kommer få betala kanske 4000 för att få bort böckerna från internet sen. jag har inte 4000 kr. jag har inte ens 500 kr...
livet jävlas alltid med en , det är som en prövning och den dagen du ger upp, har du inget liv..de är alltid tufft ibland men fan tänk på svamparna! dom blir plockade år ut å år in bara för att göra stora apbesläktade blekfisar glada!
nä men du å katta är okända,folk köper nästan bara böker av kännda människor författare som har ett gått rykte,, och de är fan skamligt av tidningen att bana er för det hade vart guld för er lixom feedback men du för att va scysst så ska ja gå te en polares morsa som är svenska lärare å göra lite reklam å låna ut mit ex. av boken så hon får läsa den och om hon gillar den kan hon nå få in skolan att köpa in några ex..sen så snackas de lite så får man se hur det går,,ja vet verkligen att livet är skit nästan gämt men förfan se på de ljusa stunderna de ro fyllda de som ger dej glädje , dom skulle inte va så kul om du inte hade de pissigt ibland , du skulle inte uppskatta skommaren utan vintern , dagen om natten inte fanns där du fattar va ja vill komma ,,;) faan kämpa på , ge inte upp tänk på svamparna ;)